Odla svamp på fönsterbänken

Ostronskivling

Att odla egna svamp på fönsterbänken är inte så svårt egentligen. Vi har provat oss fram och efter några mer eller mindre lyckade försök känner vi oss nu redo att dela med oss hur vi lyckas få fram läckra ostronskivlingar till matlagningen åtminstone någon gång per månad.


Snabbbeskrivning

  • ympa substrat med mycel
  • förvara i burk som håller fuktighet men andas
  • ställ varmt och mörkt i ca tre veckor
  • ställ kallt och mörkt i minst en vecka
  • ställ varmt och ljust, öppna en bit
  • vattna växande svamp med blomspruta fram till skörd
  • använd det färdigskördade mycelet för att ympa nästa sats.

Långa beskrivningen

För att komma igång har vi gjort det enkelt för oss och köpt ostronskivling-mycel på nätet. Det finns även de som har fått till det att odla fram en egen kultur ur köpta matsvamp från mataffären – men det har vi ärligt talat inte provat med ostronskivling. Efter några misslyckade försök att odla fram egen champinjon-mycel kändes det inte riktigt värt besväret.

Mycel kan man köpa exempelvis hos svamphuset.com.

Här har vi köpt ett kit med snabbväxande mycel för ympning av stockar. Hur det fungerar och om vi har lyckats få fram en skörd kan jag skriva om vid något annat tillfälle.

Vi har i alla fall haft mycel på sågspån över och det har jag använt för fönsterbrädsodlingen.

Mycel är lite som surdeg. Efter att man fått fram svamp kan man använda resten för att “ympa” nytt substrat för nästa sats. Vilket substrat man använder kan man prova sig fram själv, vi har testad föjande:

Sågspån För att lyckas med sågspån behöver man tillgång till spån från färsk eller färdig torkat lövträd, exempelvis björk. Både färsk, alltså precis ny fälld eller färdig torkat, alltså riktig kruttorr sågspån fungerar, allt mitt emellan riskerar att ha varit utsatta för kontaminering av andra svamp- och mögelsporer och är därmed odugligt!

Halmpellets kan man köpa ganska billigt (25kr/kg) på svamphuset.com eller även i större säck från granngården mm där det säljs som häst- eller kaninfoder.

Sädeskorn Man kan även använda sig av de flesta sorter av sädeskorn och spannmål, helkorn eller krossade. Men det är ändå livsmedel och därför använder jag det bara om jag har rester antingen i köket/skafferiet som har blivit för gamla för att äta, eller från hönsfodret. Kornen behöver antingen blötläggas eller helst kokas och svalna innan användning.

Såhär såg min senaste odling i Pringles-burk ut. Det befintliga mycelet från denna skörden använder jag för för att starta upp på två nya:

Jag har blandad två hand full med halmpellets med resterna (150gr?) av en påse dinkelkross från mitt skafferi.

Blanda upp med vatten – halmpellets drar mycket vatten och jag har hällt på i omgångar tills alla pellets har mjuknad och upplösts. All vatten man tillför nu ska räcka en stor del av vägen till skörden, så det får vara riktigt blött, men helst inte rinna/droppa så att det inte samlar sig i en pöl längst ner i burken sen.

Innehållet från pringlesburken, dvs substratet som är genomväxt med svampmycel från förra skörden, lägger jag i, smular upp och blanda ihop med nya substratet.

Det blir en ganska homogen, blöt massa med “förbrukad” och ny substrat och små klumpar där det vita mycelet är extra tät.

Pringlesburken har jag förberett med att skära hål i sidan som jag sedan tejpad igen med packtejp. Hålet är öppningen där det senare ska komma ut svamp. Den är ungefär i mitten av röret och ca 3cm i diameter. Det går även bra att skära hålet vid senare tillfälle, när det är dags att öppna för svampar, men man riskerar att skada mycelet då, vilket kan fördröja skörden. I alla fall inbillar jag mig att det är så. Plastlocket har jag perforerat med en synål så att mycelet kan andas lite under tillväxtprocessen.

Sedan fyller jag burken med den förberedda blandningen av mycel, gammal och ny substrat.

Nu ska mycelet i burken växa igenom hela substratet. Detta tar ca 3 veckor och under tiden ska det stå mörkt och i rumstemperatur. Därför drar jag över en svart strumpa för att täcka det genomskinliga locket utan att stänga lufthålen.

Om jag vill se hur det går med mycelet och om det har trängt igenom hela burken kan jag kika in emellanåt. Även här är det ganska behändigt med det förberedda svamphålet för att se även hur det ser ut i mitten av burken.

Så här ser andra burken ut som jag har fyllt med resten av blandningen. Det är en glasburk som jag har dragit över en bit av en begagnad svampodlingspåse. Svampodlingspåsar kan man köpa, och det speciella med dem är de vita textil-ränder som är gjort för att låta mycelet andas utan att släppa in andra sporer. De är ganska dyra, därför har jag använt de flera gånger och när de har gått sönder klippt i bitar för att återanvända “andningsremsan” – så snål är jag! Även här ska det vara mörkt under mycel-tillväxt-fasen och glasburken har fått svart tjockt papper runtom och en papperspåse.

Nu står båda burkar i köket, enda rummet i huset där vi håller temperaturen mellan 15 och 20 grader även på vintern. Blir det riktigt kallt ute får de dela platsen med våra fermenteringsburkar som står under värmelampa.

Som jag redan skrev tar det ca 3 veckor tills mycelet har trängt igenom hela substratet i burken, Detta kan lätt kontrolleras genom att se om det vita har utbrett sig överallt. Sågspån byter dessutom lite färg, först är det brunaktigt, men har mycelet jobbat sig igenom ordentligt blir det orangeaktigt eller nästan lite rött. Det lönar sig att ha lite tålamod – ju bättre mycelet har växt till sig ju större blir skörden.

När man känner sig nöjd med mycel-tillväxten ställer man burkarna kallt. Under sommaren har jag ställt de i kylskåpet, på vintern räcker det med att ställa i uthuset. Det får vara riktigt ordentligt kallt, även lite frost skadar inte – vi försöker nämligen att simulera en vinter. Mycelet ska få för sig att det blev vinter. Det räcker med en vecka, men man kan även låta det stå längre än så.

När man sedan tar in burken i värmen igen öppnar man samtidigt svampluckan eller på glasburken tar jag bort papperspåsen, och ställer dem vid fönstret – alltså ljust. Ljuset stimulera nu mycelet, som tror att det plötsligt har blivit vår/sommar, att bilda fruktkroppar, dvs svamp. Detta syns efter några dagar först med en koncentration av det vita som så småningom bildar små prickar. Och sen går det fort. Färdiga svampar efter 8 dagar. Men det är viktigt att “vattna” sina svampar ordentligt under denna perioden – använd blomspruta, flera gånger per dag!

Ostronskivling är vår familjs favoritmatsvamp. Stekt i smör, inget annat!

Lämna ett svar